Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - Änder - Ängspiplärka, se Ärlor - Ängsknarr, se Sumphöns - Ängssork, se Råttdjur - Ärlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste infinna sig i kojan före dagens
inbrott. Änderna bliva några dagar
förut på samma sätt som nämnt på
platsen försedda med korn. Så snart
jägaren märker, att ett tillräckligt
antal änder summit in i fällan, släpper
han plötsligt ned falldörrarna medels
draglinorna och begiver sig genast
först till de åt strandsidan anbragta
hålen och ställer framför dessa, sedan
han borttagit dörrarna, fågelnät
liknande fisknät, men med något
bredare öppning och fäster det med pinnar
vid stranden. Därefter far han i en
båt till den andra sidan av fällan och
söker driva änderna in i näten.
Därpå far han till den öppning, där
stängerna stå, och hänger här upp ett nät,
vilket måste sluta tätt till öppningen
och gå djupt ned i vattnet. Nu lyfter
han upp fall dörrarna och går in i
fällan för att driva in i den de möjligen
kringsimmande änderna.
Liknande denna andfälla äro de
fågelkojor, som på Sylt uppsättas för
andfångst, och däri under ett år i en
fågelkoja infångades 45,000 änder. De
om senhösten inuti landet utbjudna
änderna härröra mest från sådana
andfällor. I de ovannämnda näten
fångas vildänderna på följande sätt:
På vatten, som är övervuxet med
rör-och bladvass uppsätter man 6 till 8
fågelnät och några locknät, de senare
knutna med 4-kantiga maskor av 8
cm. bredd. De riktiga näten såväl som
locknäten ställas på sned i vassen på
så sätt, att mellan två fågelnät ställes
ett locknät, men åt båda sidorna mot
vattnet och mot stranden blott locknät
och det hela utgör ett
sammanhängande helt. Så snart allt är ordnat, bliva
de i vassen liggande änderna genom
några i en rad farande båtar så
småningom och utan buller drivna mot
fågelnäten. Så snart man kommer
nära näten, håller man upp med
pådrivandet, emedan annars de änder, som
just stöta mot locknäten eller
ställningarna, flyga upp, varemot de, om man
icke driver på för hårt, simma längs
locknäten, och när de komma till
fågelnäten slinka in i dessa. Om man går
försiktigt tillväga, kan man få en
riklig fångst. Andnäten såväl som
höns-fågelnäten begagnar man
företrädesvis mot unga änder. Det inre nätet
måste vara av stark fast linnetråd, de
yttre av segelgarn. Det förstnämnda
har runda omkring 8 cm. vida maskor,
det måste vara 170 cm. långt och 18
maskor högt, det yttre åter har
4-kantiga maskor, 190 cm. långt och 4
maskor högt, och varje maska skall vara
30 cm. vid. Locknätet stickas eller
knytas som vid rapphönsnät i ett
stycke, men lägges, då det användes,
dubbelt och fågelnätet bindes in
mellan de båda hälfterna. Näten ställas
medelst långa stänger på tvären i
vassen, sedan man hängt stenar eller
blytyngder vid dem. Det måste stå tre
fyrkantiga maskor högt över vattnet.
Änderna drivas in på samma sätt som
i fällan. Man kan härtill även nyttja
hårnät, som dock måste ställas lösare,
än då man fångar harar, så att man
får en större nätsäck.
Ängspiplärka, se Ärlor.
Ängsknarr, se Sumphöns.
Ängssork, se Råttdjur.
Ärlor, fam. Motacillidae. Tarsens
baksida täckt av ett par längsgående
hela skenor, dess framsida till största
delen av flera smärre plåtar. Stora
piplärkan, Anthus richardi
Vieill., har anträffats endast en gång
hos oss. Vinglängd 94—100 mm., tars
30—33 mm. Fältpiplärkan, A.
campestris L., har en vinglängd av 87
—97 mm. Träffas på hedmarker i
södra Sverige. Ängspiplärkan,
A. pratensis L., har baktåns klo föga
böjd, omkr. 10 mm. 1. längre, ofläckad
övergump. Vinglängd 78—84 mm.
Finnes över hela landet på fuktiga
ängar, myrar och fjällhedar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
