Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kärleksnarren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig ett nytt moln över Mazepas kala hjässa. Furst D. M.
Oolitsyn, vojevoda av Kiev, skrev till Golovkin i Moskva,
att översten Fedor Osipov anmodats att komma till den
f. d. Poltava-översten Ivan Iskra. Denne Iskra, som
deltagit i kriget och både vid Pskov och Erestfer i Livland
utmärkt sig mot svenskarna, hade dä sagt, att Kotjubej för
honom yppat följande hemlighet:
»Mazepa ärnar i samråd med Wiszniowiecki och
konung Stanislaw Leszczinski förgripa sig på
Storgosudar-ens liv och hälsa och antvarda honom åt döden. Han hade
redan gjort ett sådant attentat, i det han med tsaren
förväxlade Kikin, då denne kom till Baturin. Och ett angrepp
av Mazepa på storryska städer hade gjorts om intet endast
därigenom att Dnjepers is blivit för svag genom töväder.
Men nu har han för avsikt att i förening med Leszczinski
eller Wiszniowiecki överskrida Dnjeper (Desna) och
förhärja tsarens land. Han uppviglar kosackerna och utsuger
landet. Starsjinan och överstarna våga ej yppa saken för
tsaren — somliga av fruktan, andra av trohet mot sin
het-man.^
På sådana lösa grunder, skvallerhistorier och
ovederhäftiga rykten byggde Kotjubej upp sin väldiga anklagelse
med 33 olika punkter, och i detta dokument figurerar
namnet på Mazepas sista Dulcinea, den polska furstinnan
Dolska — en episod, som dock var av mer
diplomatisk-politisk art än rent erotisk. Kotjubej talade först om att
Mazepa i Minsk 1706 hade skrutit med sin förbindelse med
denna furstinna: han hade blivit bekant med henne på en
kristningsfest i Biala Krinitsa (Volynien) och av henne fått
>en kostbar säng samt musikanter med instrument.» Då
det i Baturin förspordes, att konung August hade lämnat
Polen och begivit sig till Karl XII i Sachsen, hade Mazepa
blivit mycket glad och sagt: Nu behöva vi inte längre
vara rädda för det, som vi fruktat för.» När litauiska
soldater under Sinitski (1707) hade upprivit en rysk trupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
