Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Förrädaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wåld at anlägga främmande kläde-drägter och gjordt det
vid en förändring i Religion. Derutaf stälde sig Mazeppa och
hans underhafwande före at om Czaren finge genom detta
kriget friare händer än han ännu hade, torde ock ordningen
komma til dem; fördenskull vore nödigt at täncka på medel
och utwägar, huru sådant måtte förekommas.»
Adlerfelt, mer sakligt refererande än den
resonnerande fältprästen, skriver kort och gott: »Om Mazepa då
(1708) hade haft mer ståndaktighet, skulle konungens tåg
kanske ha blivit lyckligt. Men enär denne gubbe började
vackla, sannolikt i den tron att han kunde återvinna tsarens
ynnest, lät han den svenske kungen någon tid vara i
Severien utan att tyckas vilja besluta sig för att mottaga honom
i Ukraina.»
Den redan nämnde markisen de Bonac, en vaken, men
för Stanislaw partisk iakttagare av de diplomatiska
förvecklingarna under fälttåget, har ej mycket, men nästan
uteslutande förmånligt om Mazepa att säga: »Han hade
värdighet av kosackgeneral, samlade en ansenlig rikedom, var
fruktad och respekterad av de folkstammar, som voro honom
underdåniga, hade gjort sig oumbärlig för tsaren, som icke
längre kunde hålla dem i styr utan honom, och han var
fruktad av polackerna och ansedd bland turkarna. Det
fanns i dessa avlägsna näjder knappt en enskild man, som
kunde mäta sig med Mazepa i rikedom. Han stod
därigenom över många furstar och ännu mer genom sina
själsegenskaper. Men kärleken till fosterlandet och denna
hemlängtan, som nästan aldrig slocknar i människans hjärta,
drogo honom från detta lyckliga tillstånd. Han tröttnade
på en överhöghet, blandad med avhängighet, och fann
det bättre att vara rådsherre i ett fritt land än att under
moskoviternas myndighet förbliva ledaren av hela
förvaltningen i Ukraina. Han trädde därpå i diverse förbindelser
med flere herremän i Polen, och då han såg, att den svenske
kungen beslutat sig för kriget mot Moskva, erbjöd han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
