Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Förrädaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan ock offra sitt huvud för tsaren». Den misstänkte
munken avrättades i Baturin efter tortyr i Moskva.
I nov. 1702 skrev furst Grigorij Dolgorukij, den
tsa-riske residenten i Warschau, till Mazepa: »Den svenske
kungen har, på inrådan av polska förrädare, som slutit sig
till honom, genom listiga påhitt låtit utsprida ryktet, att
tsaren skulle ha skickat 20,000 man för att hjälpa de mot
Polen rebelliska kosackerna på högra Dnjeper-stranden och
sålunda underblåste kosackrevolten. Därför vore det
nödvändigt att vederlägga dessa falska rykten och att släcka
denna eld, som hindrar Polen att rikta sina vapen mot
svenskarna.» Kort därefter inlämnades en angivelse mot
Mazepa för hemliga förbindelser med den svenske
konungens anhängare i Polen. Mazepa — den förföljda
oskulden — jämrade sig övermåttan: »Jag anfäktas ständigt av
sorg och bekymmer, gråt och suckan, så att icke blott min
kropp försvagas och förtvinar, utan ock mitt lilla förnuft
bringas till vansinne, så att jag icke kan tänka redigt».
Men Golovkin tröstade honom: »Månget slikt löst prat
sprides icke blott om er, utan ock om hans tsariska
majestäts övriga tjänare. Ingen tilltro sättes därtill, ty våra
fiender vilja alltid till sin fördel blanda lögn i det sanna
för att därmed fägna sina liktänkande.»
Men år 1705 förelåg en faktisk grund till angivelse.
Mazepa, som då befann sig i Zamosc, fick nämligen besök
av en viss Franciszek Wolski, som kom med hemliga förslag
från Stanislaw Leszczinski. Mazepa lät då överste
Annen-kov ställa Wolski under bevakning, utfrågade honom med
tortyr om fiendens förehavanden och höll honom fängslad
i tre år. Till tsaren skickade han Leszczinskis
»lockelsebrev» jämte följande såsom en syndabekännelse klingande
självförsvar:
»Redan är detta den fjärde frestelsen under mitt
hetmanskap — icke så mycket av djävulen som av fientliga
vettvillingar, som med illfundiga knep söka pröva min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
