Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Förrädaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förräderi. Men av allt att döma förstod denna förförerska
att göra honom kollrig.»
Efter återkomsten till Dubno från Volynien, där de
polska ungdomsminnena och känslorna flammat upp,
tycktes Mazepa nyktra till och lät Orlik skriva ett hövligt
tacksamhetsbrev till den gästfria furstinnan. Men hon släppte
icke taget. År 1706 fick Mazepa en chifferskrift med
nyckel. Han tog saken skenbart lugnt och sade skrattande åt
Orlik: »Dumma käring! Hon vill genom mig lura hans
tsariska höghet, för att han skall lämna konung August i
sticket, taga Stanislaw i sin protektion och förhjälpa honom
till tron-successionen! Och hon lovar att skaffa sådana
medel, varigenom hans tsariska majestät lätt kan besegras
och bli slagen av svensken! Jag talade om hennes tokerier
för gosudaren, och han skrattade däråt.»
Men det frö, som kvinnan nedlagt i Mazepas själ,
kunde icke utrotas, utan grodde omärkligt mer och mer.
Åt Orlik yttrade han en gång: »Hur kan man hädanefter
vänta något gott för sina trogna tjänster, hälst om man
var så dum som jag och icke genast gick över till andra
sidan på sådana propositioner, som Leszczinski sände mig!»
Och förbindelsen fortsattes. Då Mazepa med tsarevitj
Alexej hade lämnat Zjolkva, där han hade haft ett hemligt
samtal med Stanislaws utskickade, jesuiten Zalenski, rektor
vid skolan i Vinnitsa, bad han tronföljaren fara före och
vek själv av till en furstinnan Dolska tillhörig gård, där
han med en munk i trinitar-orden hade ett för Orlik
obekant samtal.
Efter någon tid kom från furstinnan, som då befann
sig i Lemberg, ett nytt brev till Mazepa, i vilket hon
berättade en episod från en middag vid ett dopkalas hos
fältmarskalken Boris Sjeremetev. Då hon med lovord hade
bragt Mazepas namn på tal, skulle general Rönne ha sagt:
»Må Gud förbarma sig över denne gode och intelligente
herre! Den stackarn vet ej, att furst Alexander Danilovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
