- Project Runeberg -  Mazepa. Historiska bilder från Ukraina och Karl XII:s dagar /
190

(1909) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den stora efterräkningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sydöstra Europa. Och framför allt kan man undra,
huruvida fru Vojnarovska hade några rättsliga anspråk på de
pängar, som Mazepa hade lånat åt Karl XII i Budistje, ty
enligt alla uppgifter voro dessa 60,000 thaler tagna ur den
kosackiska krigskassan i Lilla Ryssland och tillhörde
sålunda ett rike, som i själva verket icke längre hade
någon politisk självständighet och följaktligen förverkat sin
arvsrätt.

Men för svenskarna voro Karl XII:s efterräkningar
något mer än blotta skuldsedlar; det var för dem en
hederssak att hålla det svenska namnet fläckfritt även i de
ukrainska emigranternas ögon och att åt eftervärlden lämna en
så ljus bild som möjligt av den oförliknelige
hjältekonungen. »Älskadt vare det folk, som i sin storhets fall gjorde
sin fattigdom ärad inför världen!» lyda de vackra slutorden
i Heidenstams »Karolinerna».

* *

*



Återstår oss nu blott att nämna några ord om de
mazepintser, som med Vojnarovskij hamnade i Ryssland
och Sibirien.

Bland dem, som kommo först till Sverige, innan de
ater vinddrevos över havet, var Orliks svåger, Grigorij
Hertsik. Dennes fader, Pavel, var en lillrysk jude från
Urnan, som flyttat till Poltava, där han satt vid ett stånd
på torget och sålde nålar samt annat kram. Genom
intriger lyckades han emellertid bli vald till — överste av
Poltava. Efter denna upphöjelse skämdes han för sin låga
börd — fadern hade låtit döpa sig för att undkomma
Chmielnitskijs slaktande — och kallade sig i officiella
handlingar endast Pavel Semenovitj. Han lämnade krigstjänsten
i slutet av 1690-talet, lade i dagen en stor ortodox
fromhet och byggde i Kiev en kyrka, där han blev begraven.

Dennes son, Grigorij Hertsik, spelade en ganska fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:26:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jamazepa/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free