Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mazepa i konstpoesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en wojewoda friar. Pâ en slottsbal blir denne förolämpad
av Mazepa, som häktas för majestätsbrott, enär förbrytelsen
skett i kungapalatset. Drottningen lovar, att Mazepa skall
bliva skonad till livet, om Celina — mot sitt hjärtas önskan
— vill giva wojewodan sin hand.
Då Mazepa en gång uppsöker den nygifta Celina i
slottskapellet, blir han ertappad av wojewodan och lovar
ädelmodigt att aldrig mer olovligt besöka henne. Men när
Celina nedkommit med ett dödfött barn, blir wojewodan
åter upptänd av svartsjuka och hämndlust och låter binda
honom på en häst, sålunda uppfyllande sitt löfte att släppa
honom ur fängelset. Mazepa samlar då »hajdamaker»
för att storma wojewodans slott. Denne skjutes under
belägringen, och Celina dödas av hans egen trotjänare för
att icke falla levande i Mazepas våld.
I den tyska vitterheten infördes Mazepa i mitten av
det förra århundradet, då den romantiska
efterklangsperio-dens falskt idealiserande uppfattning gjorde sig bred i
litteraturen med ordrik svada, och en fullständig
okunnighet om det historiska ämnet gav fantasien så mycket friare
spelrum. I Münchens nationalteater uppfördes första
gången 1849 A. Mays drama Der König der Steppe», vari
Mazepa framställes såsom en ärelysten patriot, den där
traktar efter en ukrainsk kungakrona. Han blir gift med
furst Kotschubeis dotter Natalie; efter nederlaget vid
Pol-tava vill hon fly med sin fängslade far och bjuder därför
Mazepa en sömndryck. Men i detsamma kommer Natalies
försmådde friare Galizin och förkunnar tsarens dödsdom
över »steppens konung» ....
9 En stark anakronism, som man icke hade väntat sig från
polskt håll. Hajdamaker kallades de lillryska friskaror i det högra
Dnjeperlandet, kring staden Urnan, vilka anstiftade det stora
bondeupproret 1768 mot den polska jordadeln med blodiga skräckscener,
som poetiskt behandlats i en hjältedikt av Taras Sjevtjenko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
