Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtlands enda stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den förargliga typen saknades. Så kan det ibland
gå till att skrifva festpoesi!)
Kommer du till Östersund, så vandra ut till
dess kyrkogård. Strax ofvanför det enkla
bårhuset står en likaledes enkel minnesvård, rest af
tacksamme efterkommande öfver apotekare Samuel
Perman, en man, som oförgängligt knutit sitt
namn fast vid Östersunds äldsta historia.
I Inrikes Tidningar gjordes åren 1758—61
några förpostfäktningar — röster från Jämtland
förordade en stad. Men det är icke Strindberg,
som i vårt land uppfunnit oppositionen mot
städerne. En P. V. E. förklarade, att »om Jemtarne
behålla sitt gamla sinne, så lära de icke eller
affectera så gemensamt någon stad på Frössön – – –
Expertus novi. Hvad äret, som gör folket ostyrigt
och sjelfsvåldigt? Är det icke städer och krogar?»
Första steget till stadens anläggande gjordes
af landshöfding Örnsköld — den om Norrland så
högt förtjänte mannen, som bl. a. i köpingen
Örnsköldsvik i Västernorrlands län fått sitt namn
förevigadt — år 1766. Efter åtskilligt ordande i
frågan fick staden den 23 oktober 1786 sitt
fundationsbref.
Genom många årtionden förde staden en
särdeles blygsam tillvaro, en sak hvarom de gamle
ännu tala och hvarom en titt i stadens arkiv
nogsamt vitnar. Gamle Samuel Perman, som stod
såsom stadens ordningsman från 1793 till 1828,
var stadens allt i allom. Sedan gatorna, år 1788,
utstakats, flyttade han hit från Frösön. Han ledde
arbetet med gatornas iordningsättande, hvaråt
befolkningen ägnade måndagseftermiddagarne, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
