Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall arbetaren större ära än der hemma. “En ann’
är så go’ som en ann” — det är Amerikas valspråk.
Det var vådligt, så fint Kalle hade det i sitt
hus! Mattor på alla golf, finaste förmaksmöbler
och granna taflor på väggarne. Flickan hans
spelade på orgel; och sanningen att säga, var hon
lika flink som orgelnisten i Kil. Jag satt alldeles
förvånad och bara tittade. Om en stund fick vi
mat. Och när som att jag kom till matbordet
och såg steken och hvetebullarne och sylten och
tårtorna och en hel mängd andra gräjer, då gick
det en kåre utefter ryggraden på mig; för si det
såg alltsammans så innerligt godt och präktigt ut.
Och jag kunde inte låta bli att vända mig till
mora i huset sägande: “Det här är ju riktig
julfägnad ni bjuder Jan Olson på!” “Å,” sa’ hon, “det
är bara lite hvardasmat.” Men si då var det jag,
som satt ögonen först i henne och så i Kalle och
sa’: “Är ni då rakt från förståndet?” Då skrattade
de alla tre och frun klappade mig på axeln och
sade: “Sitt ner nu, mister Olson!”
Och vid bordet berättade Kalle för mig om
sina äfventyr här i landet, huru han arbetat som
en riktig karl och förtjent mycket pengar och
sparat dem och till sist köpt sig en farm och
bygt hus, så att han nu satt der som en ordentlig
brukspatron. Och så talade han om för mig,
hur det är i Amerika. “I Sverige,” sa’ han, “var
det adel, prester, borgare och bönder; men af allt
det der rasket vet man här ingenting. Här fins
inga stånd. Här äro alla menniskor. Ja, ja, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
