Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Well, jag slutade förra brefvet med att omnämna,
att två Hemlandsredaktörer bjödo mig på
en schangtil frukost och sedan visade mig, hur
staden såg ut. Ska’ jag säga sanningen, så var
allting liksom lite oredigt för mig den der dagen.
Ty jag hade inte sofvit ett skapandes grand på
hela natten, i förväntan på att få åka till
himlahvalfvet på luftskeppet. Och till på köpet blef
jag, som ni vet, förtretad och ond på Pennington,
för att han inte höll hvad han hade lofvat. Och
den som någon gång varit riktigt arger, han vet, att
det tar på krafterna. Och sedan, att se en så’n
orimelig mängd nya och besynnerliga saker, det
gör, att det går kring i hufvudet på en stackare.
När derför redaktörerna, efter att ha skaffat mig
ett rum på Clark street nära bron, togo ajöss af
mig vid 12-tiden, så var det jag som gick in i
min kammare och stängde dörren, för att ta mig
en slumrare.
Det var en vådligt bred säng, som dom hade
gifvit mej. “Rummet är litet, men sängen är
stor,” tänkte jag, då jag kröp till kojs. I gamla
landet var rummet stort och sängen liten. Och
så grundade jag på den saken en stund, till dess
att jag fick andemeningen klar för mig. Jo, jo,
tänkte jag, amerikanaren är beqväm af sig och
vill ha stort svängrum. När han blir trött att
ligga längsefter bädden, så svänger han på sig,
alldeles som Clark street-bryggan, och lägger sig
tvärsöfver. Hvarför gjorde man aldrig den
uppfinningen i Sveden! Fick jag inte der alla mina
dar ligga i trånga liggsoffor, der jag knappast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
