- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
88

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändå bäst att ha sej sin egen spis. Yankeearna
är nog inte så dumma, dom.

Jag har allti vari just som intresserad för
religionen; och när som att jag var i Sveden, så
tyckte jag om att gå till kyrkorna och bönhusen
och höra på gudeliga predikningar. Och fast jag
har farit öfver den stora Atlanten, så sitter den
der lusten i mej ännu. Ni ska’ tro, jag har hört
många predikningar i mina dar. Redan som pojke
så kunde jag alla kyrkbönerna, undantagande litanian,
för den var så lång, och så lästes den så
sällan. Och kyrksalmer lärde jag mej, en hel
hoper. Och jag hörde så många utläggningar, att
jag blef så der temmeligen kunnig i predikosakerna;
och jag blef mycke nosgranner, så jag ville inte
höra hva’ predikant som helst. Hemma i
Värmland, som ni vet, så är vi mycke lifliga af
oss i religionen liksom i allting annat; och vi ha
der en helanste hop af missionärer, som reser
kors och tvärs i hela lannskapet och inplantar
kristna läran i folket. För dom tycker, att
presterna inte ha gjort det riktit. Jag hörde många
af de der lekmännerna, och dom var inte så
dumma, somliga af dom. När dom talte, så sökte
dom lägga bort bonnspråke’ så mycke som möjlit,
och så var dom högtidliga och hofvera’ sej alldeles
som en pastor. Och så var dom klädda i en
svart väst, som hade två knapprader och gick
ända opp till hakan, så dom skulle si lite
prestaktiga ut. Det var några, som talade redit och
me’ besked, så jag likade dom ganska bra. Men
nöjder var jag allri’, för dom var just som lite

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free