Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stridsmän under Gustaf II Adolf och Carl den tolfte,
äro nu såna beskedliga stackare, som låter skrämma
sej af hvilken utländare som helst. Nej, här
får det lof å bli andra bullar af. Jag tänker, att
när svensken, som är sömniger af sej, fått morna
till sej och blifvit riktigt vaken, han nog stiger
fram och säjer: “här ska’ skåpet stå,” och sedan
dyflar på dem, som opponera sej emot honom.
Då blir det roligt här i Amerika.
Något, som jag tyckte mycket om, var sångrarnes
procession genom stadens gator. Då ska’
ni tro, Jan Olson var i rörelse. Jag gick inte
i ledet, förstås, utan jag gick bredvid och tittade
på. Och det såg riktigt trefligt ut med alla de
hvita mössorna. Och flaggor hade dom, som var
af skinande silke och som var vådligt granna te
å si på.
Hur mycke amerikanare jag än är, så har jag
ändå klockarkärlek för den svenska flaggan. När
jag får sigte på den, så blir jag allti’ glad till
sinnes. Svensken kommer då allri att gå ut ur mej,
så mycket känner jag. Och derför när de blå och
gula färgerna glänste i solskenet, så kände jag
mej stolt och tyckte, att den svenska nationen
är lika så storartad som någon annan.
Svenskarne ha allti varit ett litet antal,
jemförda med tyskar och fransmän och engelsmän
och ryssar. Men med sitt lilla antal hafva de
ändock utfört lika så stora bedrifter som någonsin
de nyssnämda folken.
Men nu kom jag bort ifrån ämnet. Det var
fråga om paraden. Jag gick bredvid musiken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
