Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Yes, sir,” sa’n.
“Ålrajt,” sa’ jag, “då vet jag, livad ni är för
en, för jag har läst en rolig bok om er, hur ni
har slagit er fram här i verlden. Jag tycker just
som att det skulle vara roligt att språka med er,
för jag tänker också bli nånting märkvärdigt här
i landet.”
“Jaså, lycka till då,” sa’ Mattson, “men hvad
är ert namn?”
Då sa’ jag, som de’ var, att jag var Jan Olson
från Kil.
“Å, är det på det viset!” utropte han och
slog mej på axeln, “jag kunde just tycka, att det
var någon så’n der lifvad själ, som jag hade
framför mej.”
Och så bjöd han mej att komma och helsa på
sej om qvällen.
Well, jag gick till honom, jag, förstås; och en
treflig qväll hade jag i hans hus, ska’ ni tro.
Han var mycke gemen och hyggliger af sej.
Och frun hans var riktit godhjertad och treflig.
Att börja med så bad öfverste Mattsen mej
att sitta ner jemte honom på verandan. Han gaf
mej en go havanna-segar, och så tog han en sjelf,
och så rökte vi. Jag kände mig riktigt lycklig.
Greenhorningen kände sig ärad, förstås, och i
andanom såg han framåt mot den tid, då äfven han,
liksom Mattson, skulle utföra handlingar, som
vittnade om tapperhet, duglighet och förstånd. Ännu
har jag ju inte gjort någe märkvärdigt. Jag har
pratat och skribblat, det är allt hvad jag har gjort,
förutom att jag har sålt grocery.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
