Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När granarna tändas. Med 10 teckningar av Gisela Trapp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om fönstren hade ögonbryn, varunder rutorna
tittade fram som små glittrande ögon... Och
det var något mycket vackert, som de ögonen
tittade på. Runt om var berget beväxt med
hög ljung, vars tuvor sågo ut som vågor i ett
stort hav, som böljade framåt, nedåt, helt ner
i dalen.
Genom dalen gled floden fram i ståtliga
svängningar, lysande vit i morgonljuset,
brinnande röd i solnedgången. Den vandrade och
vandrade år efter år samma långa, mödosamma
väg och tycktes aldrig komma fram.
Men bakom floden togo höjderna vid, den
ena åsen bakom den andra, den ena högre än
den andra, intill de ljusblåa bergen längst
borta, som flöto ihop med de svävande
molnen.
Om våren var det så vackert uppe vid mor
Johannas stuga, när häggen vid gärdsgården
hade stora vita klasar, när det doftade från
den fuktiga jorden och alla de små bäckarna
uppe på berget började dansa och sjunga
mellan stenarna.
Om sommaren var det också så skönt
däruppe, när furorna i skogsbrynet doftade i
värmen och satte glänsande pärlor av kåda i solen,
när fåglarna hade brått med sina ungar i de
dolda nästena på heden och floden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
