Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japetus Steenstrup och Torfmossforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanprässad af öfverlagrade dyner och erhållit sin fasta konsistens på grund af
vattenförlust och hopprässning. Vidare lämnar han en fullständigt bindande
bevisföring för att de „stenslätter“, som af Juel tolkats som bevis för „en betydelig
Vandflod“ icke kunna ha med en sådan att göra utan äro resultat af vinderosion.
Steenstrup framstår här såsom den sällsynt goda och skarpa iakttagare han
särskildt i yngre dagar obestridligen var, och som en man, hvilken icke blott förstod
konsten att se utan äfven att på rätta sättet ställa sina frågor på naturen. Språket
är klart, konsist och framställningen ej längre än just är nödigt. På ett par enstaka
ställen spårar man dock den lust till ett visst väl utförligt resonerande om både
sannolika och kanske ännu mera om osannolika möjligheter, som på äldre dagar i
afsevärd grad paralyserade hans vetenskapliga tankekraft. Ett exempel är det sid. 502—503
förda resonemanget, huruvida några i sanden under martorfven funna, vid hemresan
förstörda epidermisfragment härstammade från asp eller från stora tångarter.
Diskussionen för, såvidt jag kan se, icke frågan framåt, men visar huru främmande
Steenstrup stod för praktiskt-metodologiska spörsmål. Han insamlade visserligen de
spröda fossilen, men tänkte aldrig på att konservera dem i någon i trakten
lättillgänglig vätska såsom saltvatten eller bränvin, utan klagar öfver att den mikroskopiska
undersökning, som ensam kunde lösa frågan, ej blef utförd, alldenstund fossilen torkat
sönder.
Martorfundersökningen kan emellertid, dessa små anmärkningar till trots, anses
fullständigt klassisk. Något bättre bevis härför kan knappast gifvas, än att A.
Jessen, då han 61 år senare trycker den vidlyftiga beskrifningen till de geologiska
kartblad, som omfatta Vendsyssel och som äro följden af ett flertal forskares mångåriga
undersökningar, när det gäller martorfven säger: „dets Sammensætning er allerede
af Japetus Steenstrup blevet udførlig undersøgt og beskrevet, det følgende er væsentlig
et Uddrag af hans Arbejde“.
Steenstrups hufvudarbete inom torfmossforskningen och ovedersägligen ett af hans
allra främsta arbeten är emellertid monografien öfver de bägge seeländska
skogsmossarna Vidnesdam och Lillemose samt de till denna beskrifning knutna studierna öfver
Danmarks mossar öfverhudvudtaget. Steenstrups intresse för torfmossarna synes vara
att härleda ur tvänne omständigheter; å ena sidan en utpräglad fallenhet redan
från de forsta ungdomsåren för exakt naturiakttagelse, å andra hemtraktens rikedom
på torfmossar, ur hvilka betydande torfmängder årligen utvunnos, hvarigenom en
inblick lämnades i torfmossarnes inre byggnad. Det kan med säkerhet sägas, att han
redan 1833, således som tjugoårig, möjligen ännu tidigare, hade börjat mera
systematiska undersökningar öfver mossarna kring sitt hem i Thy. Säkert är också att
han som ung student fortsatte iakttagelserna på Seeland. En kraftig eggelse att
ytterligare genomarbeta och slutföra dem tillkom emellertid däruti, att det K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
