Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japetus Steenstrup och Torfmossforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
„Beskrivelse af Vidnesdammosen“. Först redogöres för mossbäcknets
topografi, därefter beskrifvas de olika lagren för sin tid synnerligen omsorgsfullt och
väl, skilnad göres mellan de perifera och de centrala partiernas lagerföljd. Ofvanpå
det „grusleer“, på hvilket mossen hvilar, kommer „en blaalig leeragtig Masse“.
Hade Steenstrup haft en bättre och säkrare botanisk utbildning, skulle hans skarpa
öga säkert här redan nu funnit de arktiska växtlämningar, som det blef A. G.
Nathorst forunnadt att i motsvarande lager årtionden senare visa honom. Nu såg han
blott „enkelte Blade af en Græsart“ (med all sannolikhet Potomogeton). „Frugterne
af en Kjænelde (Chara) og paa eet Punkt mange Blade af en Tusindblad
(Myriophyllum)“. På leran foljde „Ferskvandskalk“ med molluskskal och ett inlagradt lager
af brunmosstorf. Ofvanpå detta fann han i kanten ett lager, som bildades
väsentligen af lämningar af tall (Pinus silvestris). För dessa redogöres mycket ingående
och resultatet blir: „at det er en kun i enkelte Henseender lidt afvigende Form af
den almindelige Fyr“. Detta är et fullkomligt riktigt än i dag lika giltigt resultat,
ty den form, med hvilken Steenstrup hade att jämföra sitt fossila material, nämligen
den i Danmark inplanterade sydbaltiska formen af tallen, öfverensstämmer hvarken
med den nordiska formen eller den ståndortsmodifikation, som utvecklas på de
nordiska mossarna, och hvilka bägge former en gång lefvat kring och på mossen.
Tallens lämningar fanns äfven ute i mossen i det hvitmosslager, som där anträffades och
hvilket upp åt öfvergår i en brunmosstorf. I dennas öfre del och i ett särskildt lager
ofvanpå kantzonens tallager fann han massor af eklämningar, hvaribland talrika
stammar, hvilka fastställas vara fallna från alla sidor in mot mossen. I en tid, då ännu
legenden om en stor „flod“, den må nu kallas syndaflod eller diluvialflod, hade
talrika anhängare äfven bland vetenskapsmännen, var det ett synnerligen viktigt
faktum att få klarlagdt, att ekarna icke kunde vara fällda af en dylik stor flod. Öfverst
i den ganska multnade torfven visade det sig att „saaledes gaaer da umerkeligt
Egetræernes Lövlag over i det overliggende Törvlag, hvilket jeg formedelst de mange
deri liggende Elletræer har kaldt Elletræernes Lag“.
Redan med denna profil var i själfva verket Steenstrups egentliga stora insats i
torvmosstudiet gjord, med den var skogens historia i nordvästra Europa eller, hvilket
är det samma, de stora hufvuddragen i dessa trakters växtvärlds utvecklingshistoria
fastslagen for alla tider!
„Beskrivelse af Lillemosen“ kallas andra hufvuddelen. Den är gjord
efter samma plan, på samma noggranna och klara sätt. Fynden här äro i allt
väsentligt desamma som i foregående, men komplettera och utvidga de vunna
resultaten framförallt däruti, att här klart kan urskiljas en „Bævreaspens region“ under
furulagret; äfven i denna mosse undgingo dock de små mörka fragmenten af den
arktiska floran hans spanande öga. Han gör också vid beskrifning af Lillemoses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
