Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japetus Steenstrup och Torfmossforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häller följts af eftervärlden, medan däremot omdöpningen af Holzmoor till Skovmose
är synnerligen lämplig och äfven vunnit allmänt burskap.
Äfven den afdelning, som behandlar „de forberedende Vegetationer“, ger ej
särdeles mycket, men visar att Steenstrup företagit mikroskopiska undersökningar af
torf och öfriga mossarnas bildningar. Gyttjorna och dyslagen, hvilka något årtionde
senare till sin genesis så genialt bearbetades af Hampus von Post, hade han intet
grepp på, ehuru han ju väl kände dem. En intressant och viktig sak är emellertid,
att han tillfullo visade sig forstå hvarför ben, skal och andra förkalkade delar äro så
sällsynta i mossarnes torflager.
En annan iakttagelse, värd att erinra om, är att han redan anade, att äfven för
molluskernas vidkommande en invandringsföljd finnes. Så framhåller han, att han
aldrig funnit Limnæa stagnalis och Planorbis corneus fossila. Att han ej träffat
Anodonta beror uppenbarligen däraf, att han ej lärt sig igenkänna de efter kalkens
utlösning kvarvarande kitinhinnorna.
lakttagelserna öfver „de Törvmassen dannende Mosvegetationer“ kunde ha
fördjupats med tillhjälp af Daus arbeten. Ett misstag är att Iris pseudacorus och
Sparganium-arterna i nämnvärd grad varit torfbildande. Torfgräfvarnes „Flægtörv“,
som anses vara bildad af dessa arter, måste vara en Phragmitestorf.
Kärnpunkten i kapitlet liksom i hela afhandlingen, är framställningen af „de
Mostörvlagene tilhörende Trævegetationer“. Här har Steenstrups hela intresse,
uppburet af hans lysande och sällsynt kritiska observationsförmåga, framträdt i sin
klaraste dager. Några korta citat klargöra lättast hufvudresultaten af undersökningen.
„De fire Skovvegetationer - - - - nemlig Bævreaspens, Fyrrens, Egens og Ellens
Vegetation, - - - - har jeg fundet igjen i alle de nordsjællandske Skovmoser[1]. Som
et almindeligt Phænomen antager jeg derfor, at disse 4 Skovvegetationer
forekomme i Skovmoserne over hele Landet — —. Vel kan det forudgaaende
Skovdække paa et for dette maaskee gunstigere Punkt holde sig i længere Tid, efterat
allerede paa en Mængde andre Punkter det samme Skovdække forlængst er forsvundet,
og har maattet vige for en ny indtrængende Skovvegetation — — men dette
forandrer igenlunde den fremsatte Anskuelse. — — Viser der sig altsaa i de nærmeste
Omgivelser af Skovmoserne en flere (4) Gange gjentaget Vexlen i Skovvegetationen,
saa maa denne Vexlen sikkert ogsaa have fundet Sted over al den Deel af Landet,
over hvilken Skovmoserne ere fordeelte, og dette vil omtrent sige: over det hele Land.
— — Ethvert Træes „Periode“ bliver simpelhen det Tidsrum, indenfor hvilket det
har været i fuld Kraft og fremherskende dannet Vegetationen — —. At ikke
ethvert Skovdække har indtaget nöiagtig den Udstrækning, som dets Forgænger eller
Efterfölger indtog, kan man slutte sig til af den særegne Natur, disse forskjellige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
