Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosa - F. d. välgöraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
för mig — mitt är alltid öppet för dig. Liksom
min hand. Det vet du, Sam!
— Tack, tack, sade Sam Falk, och gav förstås
i all stillhet alla Melkers råd och förmaningar så
många som flyger och far. Och utan att fråga
Melker Borin om lov gjorde Sam snart nog
alltmer glänsande afiarer. De tusen, han fatt som
förlagshjälp av Borin, voro länge sedan återbetalade
med ränta. Vilket naturligtvis gladde långivaren.
Men inte det bittersta hindrade honom att allt
fortfarande spela välgöraren, den mäktige och
barmhärtige och med alla gudomliga egenskaper
utrustade.–-
Åren gingo, och kamraterna blevo bemärkta
män i staden, d. v. s, Melker tycktes aldrig ha
en aning om, att så var fallet med Sam. Denne
hade heller inte till det yttre förändrats, han var
och förblev en liten skenbart obetydlig figur, som
bredvid den hyperelegante och pösande Melker
tog sig ut ungefär som en bokhållare utan plats
bredvid en börsmatador. — Sin fundersamma,
nästan bekymrade uppsyn hade Falk även
bibehållit och fast hela staden och affärsvärlden visste,
att han redan var en av dess tätaste och solidaste
män, kunde Melker aldrig neka sig att välvilligt
forskande se in i hans ansikte och förmana:
— Käre bror Sam, du förstår dig inte rätt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
