Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosa - Också en ateljéidyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
son själv alltför väl. Med sitt ännu barnsligt
runda, lantligt rosiga ansikte, nätt omramat av
burrigt, skimrande brunt hår, med så mycket
jämnare bruna ögonbryn, stora, klara blågrå ögon,
som logo, även när den näpna och smala munnen
höll sig stram — var Milda Mattsson säkert
mycket vackrare än de flesta av de
landsorts-skönheter, som kommo att förevigas framför
kameran. — Men just därför måste ju en
allvarlig och omtänksam moder hysa en viss oro
för dotterns situation på en sådan plats — fåfängans
marknad, kunde man ju riktigt kalla den, menade
frun! — Milda tog saken lugnt och litet
överlägset: — Mamma är barnslig, förklarade hon
rent ut, på ateljén kan rakt ingenting hända mig.
Och herr Pehrling är artig och korrekt, men inte
alls att leka med, om någon skulle vilja uppträda
opassande i hans affar.
Änkefrun undrade med visst fog, hur Milda så
snabbt kunnat förvärva en så grundlig och fast
uppfattning av principalens karaktär; hon hade
vid avgivandet av ovanstående omdöme knappt
varit inom ateljédörren mera än den dag, då hon
personligen infunnit sig för att anhålla om den i
ortstidningen annonserade platsen. — Men, hon
hade väl från andra håll en del goda
underrättelser; Mildas vänkrets var ju ansenlig. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
