Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Biskop morehouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Potatisen», mumlade han med svag röst. »Den
är dyr.»
Vi plockade upp potatisen och lade den tillbaka i
den söndriga påsen, som han omsorgsfullt tryckte
intill sig. Jag försökte säga honom att jag var glad att
se honom igen och att han nu måste följa med mig hem.
»Min far skall glädja sig så mycket över att träffa
er», sade jag, »och vi bo endast ett stenkast härifrån.»
»Det kan jag inte», sade han, »jag måste fortsätta.
Adjö!»
Han såg sig oroligt omkring, som om han fruktade
att bli upptäckt, och gjorde ett försök att gå vidare.
»Säg mig var ni bor, så skall jag söka upp er längre
fram», sade han, när han såg att jag gick bredvid och
att det var min avsikt att hålla fast honom nu sedan
jag väl hade funnit honom.
»Nej», svarade jag bestämt. »Ni måste komma med
just nu.»
Han såg på potatisen, som han höll tryckt intill sig
jämte en del mindre paket.
»Det är verkligen alldeles omöjligt», sade han.
»Förlåt min ohövlighet. Men om ni bara visste...»
Han såg ut som om han vore nära att sjunka
tillsammans, men i nästa sekund hade han återfått sin
självbehärskning.
»Och så är det de här födoämnena också», fortsatte
han. »Det är ett mycket sorgligt fall. Alldeles
förskräckligt. Hon är en gammal kvinna. Jag måste
gå till henne med det genast. Hon lider nöd. Jag
måste gå dit med ens. Ni förstår. Och se’n skall
jag komma tillbaka. Det lovar jag er.»
»Låt mig följa med er», sade jag. »Är det långt?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
