- Project Runeberg -  Järnhälen /
249

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Slutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bland telegrafister, sekreterare och kontorister, i
armén, bland provokatörerna och slavdrivarna. Det
var ett långsamt och farligt arbete, och ofta lönades
våra ansträngningar med kostsamma misslyckanden.

Järnhälen hade segrat i öppet krig, men i den
underliga, fruktansvärda och underjordiska kamp som vi
nu begynte höllo vi oss uppe. Allt skedde osett,
mycket var icke ens anat på förhand. Man kämpade
i blindhet mot blinda, och likväl var det ordning,
målmedvetenhet och kontroll över allt. Vi
genomträngde Järnhälens hela organisation med våra
agenter, medan Järnhälen på samma sätt genomträngde
vår organisation med sina agenter. Det var en vild
och mystisk krigföring, full av intriger,
sammansvärjningar, stämplingar och motstämplingar. Och
bakom det hela stod ständigt hotande en våldsam och
förfärlig död. Män och kvinnor försvunno, våra
närmaste och käraste kamrater. Vi sågo dem den ena
dagen. Men dagen efter voro de borta. Vi sågo dem
aldrig mer — vi visste att de voro döda.

Det fanns ingen tillit hos någon. Den som smidde
ränker tillsammans med oss kunde mycket väl vara
en av Järnhälens agenter. Vi undergrävde
Järnhälens organisation medelst våra hemliga agenter, och
Järnhälen undergrävde oss till gengäld med sina
hemliga agenter. På samma sätt gjorde vi. Och trots
all brist på tillit och tro, voro vi nödsakade att basera
allt vad vi företogo på tillit och tro. Vi blevo ofta
bedragna. Människan är svag. Järnhälen kunde
bjuda sina anhängare pengar, ett lättjefullt liv, glädje
och förströelse som väntade i deras underbara städer.
Vi hade ingenting annat att bjuda än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free