- Project Runeberg -  Järnhälen /
261

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. I skuggan från sonoma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ledarna, såväl de fängslade som de fria, voro i stånd
att diskutera och dirigera kampen. Det skulle ha
varit möjligt att inom några månader befria åtskilliga
av dem, men då det hade visat sig att fängelset icke
utgjorde något hinder för vår verksamhet, beslöts det
att ingenting förhastat skulle företagas. Femtiotvå
kongressledamöter sutto fängslade och dessutom mer
än trehundra till av våra ledare. Det planerades att
de skulle befrias samtidigt. Om endast några av
dem undkommo, skulle oligarkernas uppmärksamhet
väckas, så att de övrigas flykt skulle förhindras. Å
andra sidan skulle en samtidig befrielse av dem alla
utöva ett kolossalt inflytande på proletariatet. Det
skulle vara ett bevis på vår styrka och ingiva
förtroende.

Det ordnades så att jag efter min frigivning —
när de sex månaderna voro gångna — skulle försvinna
och förbereda ett säkert gömställe åt Ernest. Att
försvinna var emellertid ingen lätt sak. Så snart jag
hade återfått friheten fick jag Järnhälens spioner i
hälarna på mig. Det var nödvändigt att de lockades
ur spåret så att jag kunde komma till Californien.
Det tillgick på ett nästan löjligt sätt.

Pass-systemet efter rysk modell höll på att införas.
Jag vågade icke färdas tvärs över kontinenten i min
egen skepelse. Det var nödvändigt att jag skulle
försvinna fullständigt, om jag någonsin skulle få återse
Ernest, ty om man kunde följa mina spår sedan han
hade kommit undan, skulle detta leda till att han blev
fängslad på nytt. Jag kunde icke heller förkläda
mig som proletär och göra en sådan resa. Återstod
således att förkläda mig som medlem av oligarkin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarnhalen/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free