Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivan Groznyj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruktansvärda krisen, som redan skulle hava krossat
månget starkare folk. Men ju högre den kulturella
nivån är, dess större tyckes den nationella sprödheten vara.
Småningom togs dock ledningen av en liten stat, som
tack vare kraftfulla styresmän och sitt centrala läge var
bestämd att spela en stor, ödesdiger roll i det nya
Rysslands historia. Det var den obetydliga stad, som efter
Okas biflod Moskva fick sitt ursprungligen tatariska
namn. Moskva nämnes i hävdeböckema först år 1147,
då Jurij Dolgorukij bjöd till sig furst Svjatoslav
Olgevitj. Då var Moskva troligen ett säteri. Själva staden
grundades först 1156 av Andrej Bogoljubskij från Suzdal
(d. 1174), en äregirig egoist som ej ville veta av något
styckande genom arvslotter, och först efter Alexander
Nevskijs död 1263 blev Moskva residensstad.
Det ryska enhetsverket sammanfaller i tiden ungefär
med Sveriges efter den misslyckade Kalmarunionen.
Omkring 1450 fanns det, utom Moskva, endast några smärre
fristater i de västra landsändarna: Novgorod, Pskov,
Rjazan, Tver och Kaluga. Men hela det s. k. Vita
Ryssland fram till Tula tillhörde Litauen-Polen. I söder
huserade tatarerna, och i öster fanns det Kazanska
tatarriket jämte det Astrachanska. Men å ena sidan lyckades
Moskva frigöra sig från det tatariska övertaget och hålla
tatarerna på avstånd, å andra sidan uppsögos de små
fristaterna i väster efterhand av den moskovitiska
centraliseringskraften. Början gjordes med Novgorod 1471, så
kom turen till Vjatka 1489 och därpå Pskov samt Tver.
Den moskovitiska rikstanken främjades i hög grad
genom Ivan III:s giftermål 1472 med Sofia, syster till den
siste grekiske käjsaren Konstantin Paleolog, en
intelligent och ärelysten kvinna, för resten ovanligt korpulent i
det yttre. Härigenom föddes den förmätna idén, att
Moskva vore det ”tredje riket”, arvtagaren av Bysans och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
