Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskva på 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos tsarevnan måtte för övrigt ha varit en kinkig uppgift,
ty blev hon sjuk, fick han känna henne på pulsen endast
under ett skynke, och de omsorgsfullt stängda
fönsterluckorna hindrade honom från att urskilja den
sjukas anletsdrag. Efter Willes kommo sex tyska läkare,
som hade fri bostad och kost, betjäning och hästar
samt 200 rubel om året. En rysk läkebok, tryckt
år ”7096 efter världens skapelse” (= 1587) och översatt
från polskan, innehöll följande kapitel: Om örter; om
brännvin; om havs- och flodfiske; om filosofisk
undervisning; om åderlåtning; om apotekarkonsten samt om
ädelstenar. Bland annat fick man av det sistnämnda kapitlet
veta, att agat är bra för hjärtat, och att rubin skyddar
mot elaka drömmar. Även apotekarna voro utlänningar,
företrädesvis från Holland och London; yrket var
misstänkt (giftblandning ingick i dess hemligheter), och än i
dag rekryteras den ryska apotekarekåren till god del från
Tyskland. När farsoter inbryta i Ryssland, t. ex. kolera,
har man hört upprörande historier om vidskeplighet och
okunnighet. Ännu i det förra århundradet förekom det,
att dugliga läkare blevo sönderslitna av den upprörda,
vilseledda folkhopen.
Lika beroende var Ryssland av den utländska handeln.
Redan på Gustaf Vasas tid kommo ryska köpmän till
Sverige för att hämta järn, och genom handelsfördrag
stadgades, att svenska köpmän skulle få idka köpenskap i
Moskva, Kazan och Astrachan och fritt färdas genom Ryssland
till Indien och Kina. Likaså skulle ryska köpmän
obehindrat få färdas genom Sverige till Lübeck och
Antwerpen. Handelsförbindelserna mellan de båda länderna
reglerades närmare genom Stolbovafreden 1617. Och i
Stockholms nuvarande Stadsgård låg som bekant
ryssgården.
År 1547 fick en sachsare vid namn Schlitt i uppdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
