Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryska samhället under tre käjsarinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det fanns också ett gammalryskt parti,
representerat av Golitsyn, Dolgurukov m. fl., som såg den rättmätige
tronarvingen i Peter Alexejevitj, en son till den olycklige
tsarevitj Alexej. Katarina I avgick dock med segern och
det var helt visst till lycka för Ryssland.
Att en kvinna kunde bliva suverän käjsarinna i
Ryssland betecknade en oerhörd omvälvning i den ryska
samhällshistorien med hänsyn till den förtryckta ställning, som
den ryska kvinnan förut hade haft, då tsarfamiljens
kvinnliga medlemmar hade levt i ett slags fångenskap inom
terems murar och aldrig blivit bortgifta, vare sig med in-
eller utländska furstar. Nu fick man bevittna det
underbara skådespelet, att den tsariska tronen intogs av en
utländsk äventyrerska med tvetydig härkomst, men
otvetydiga antecedentia. Men Katarina var en klok kvinna.
Hon hade officerarna och soldaterna på sin sida, och de
hade ej glömt, att det var denna kvinna, som genom sin
rådighet vid Prut 1711 räddat tsar Peter och Ryssland
under det olyckliga fälttåget mot turkarna.
Och Katarina I inledde en rad av käjsarinnor, som
under 1700-talet på ett i viss mening glänsande sätt länkade
Rysslands öden. I sin personliga vandel voro de allt
annat än otadliga, fastmer raka motsatsen. Men de voro
kraftfulla, energiska, målmedvetna och stodo ojämförligt
högre än de manliga regenterna, som voro antingen odågor
eller skurkar eller — båda delarna.
Liksom den gamla moskovitiska tsardynastiens
utslocknande följdes av den s. k. stora oredans tronstridigheter i
början av 1600-talet, innan huset Romanov besteg tronen,
så kännetecknades hela 1700-talet, efter den romanovska
ättens utslocknande på den manliga linjen, av ständiga
tronstridigheter, och knappt någon tronbestigning under
det adertonde århundradet försiggick utan blodsutgjutelse.
Så här ter sig 1700-talets regentlängd i Ryssland:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
