Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första sammansvärjningen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
får straffas utan laga dom. Tryck- och församlingsfrihet
införes.”
Det var alltså i grunddragen samma program, som det
ryska folket har tillkämpat sig först ett hundra år senare.
Men det hade en religiös anstrykning, som saknas i det
bolsjevikiska programmet, ty den första paragrafen lydde:
”Alla människor äro lika sinsemellan och bröder inför Gud,
ty de äro födda efter hans vilja och alla äro svaga inför
Honom.” I likhet med de nutida rörelserna hade
programmet en federativ tendens, ty Ryssland skulle bliva en
förbundsstat, ungefär som Nordamerika, med Nizjnij
Novgorod som regeringscentrum. Petersburg skulle vara
huvudstaden i den s. k. Bottniska staten och Moskva i den
Okinska (efter floden Oka). Käjsaren skulle vara
konstitutionell monark med ansvariga ministrar, och
parlamentet skulle bestå av 450 medlemmar, fördelade på två
kammare. Om den polska frågan yttrade Muravjev:
”Känslorna av de båda folkens ömsesidighet, födda i barbariets
tid, måste försvinna i ett upplyst århundrade, då alla folks
fördelar äro desamma. Ryssland föreslår därför Polens
återställande och är redo att med alla medel bidraga till
utrotandet av fiendskapen mellan de båda folken.”
Pestels program i Sydförbundet är mindre känt i
detaljerna. Han höll starkt på en centralistisk författning och
gjorde ingen åtskillnad på nationaliteter, ty som så många
andra storryssar trodde han, att polacker, ukrainare,
litauer o. s. v. godvilligt skulle assimilera sig med
moskoviterna. I motsats till Muravjevs engelska
konstitutionalism kände han sig mer dragen till det franska direktoriet
och skulle kanske ej ha ryggat tillbaka för en revolutionär
despotism. Han lade huvudvikten på livegenskapens
upphävande och krävde, att adeln skulle avstå från sina gamla
ståndsprivilegier. Om en jordägare hade mindre än 5,000
tunnland, skulle han ge jord åt bönderna, men gottgöras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
