Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionens triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordöstlig, en nordvästlig, en ”övre” och en ”undre”, två
Wolgastater och två ukrainska, en centralstat, två södra,
två sibiriska och en kaukasisk — alltså ungefär samma
brokiga mosaik, som Ryssland i våra dagar företer! Till
detta slaviska rike skulle med tiden fogas Vita Ryssland,
Polen, Böhmen-Mähren, Serbien och Bulgarien. Kiev skulle
bliva centralpunkten, där en samslavisk riksdag skulle
hållas vart fjärde år, men varje land skulle ha egen
riksdag årligen och egen försvarsmilis. Men mått och mynt
skulle vara gemensamma, och inga tullgränser finge
uppdragas inom den slaviska federationen.
Det har i våra dagar sitt särskilda intresse att anföra
ett betecknande utdrag ur ”den gudomliga lag”, som
Kostomarov efter förebilden av Mickiewicz’ ”Det polska folkets
böcker” skrev för sina landsmän: ”Ukraina skall en gång
stiga upp ur sin grav och åter vädja till de slaviska
bröderna. Då skall det ej finnas någon furste eller härtig;
ingen excellens, bojar eller livegen bonde. Ukraina skall
vara en oavhängig republik i det slaviska förbundet. Då
skola folken peka på det ställe, där Ukraina är betecknat
på kartan, och säga: Si, den sten, som byggmästarna
förkastat, är vorden en hörnsten.”
Dessa panslavistiska ”utopier” och ukrainska
söndringstendenser kunde naturligtvis icke vara ”det enda,
odelbara Ryssland” kärkomna, och Nikolaj tövade icke att
kväva rörelsen i dess linda. År 1847 häktades tio
medlemmar av Kirillo-Metodievska förbundet, och
Kostomarov jämte den ukrainske nationalskalden Taras
Sjevtjenko inspärrades i Peter-Pavel-fästningen.
I Petersburg hade vid samma tid bildats en hemlig
diskussionsklubb av en tjänsteman vid namn Michail
Vasiljevitj Butasjevitj-Petrasjevskij, som under utarbetande
av ett lexikon över främmande ord gjort någon
bekantskap med den franska sociologien. Det var den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
