Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondeemancipationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 26 januari 1861 sammanträdde den stora
emancipationskommittén under Alexander II:s presidium.
Käjsaren kysste sin bror Konstantin Nikolajevitj till
tecken på bevågenhet, men förklarade, att inga ändringar
eller tillägg finge göras och att allt skulle vara färdigt
den 15 febr. Två dagar senare lämnade han själv i
statsrådet en historisk överblick av livegenskapen jämte de
föregående ansatserna till dess upphävande och erkände, att
livegenskapen ej var en ursprunglig rysk företeelse, utan
att den hade införts av autokratien. Men just därför
”kunde den också endast av självhärskardömet avskaffas”.
Det epokgörande dokumentets formulering utarbetades
av Konstantin Nikolajevitj, N. Miljutin, Samarin och
statssekreteraren Butkov, men den godkändes tyvärr ej av
käjsaren. Det värvet uppdrogs åt den 78-årige
metropoliten Filaret, som omskrev den i en tung kurialstil. Ehuru
papperet undertecknades av käjsaren den 19 februari,
publicerades det i senaten först den 5 mars. Enligt
Krapotkin uppsköts kungörandet på grund av karnevalstiden,
då man ”befarade fylleri och oordningar”. Käjsaren själv
uppläste manifestet i Michajlovska manegen, kysste sin
dotter Maria och förklarade, att det var ”den lyckligaste
dagen i hela hans liv”.
Lagens innehåll var i korthet följande: De livegna
skulle genast få samma medborgerliga rättigheter som de fria
jordbrukande klasserna, och godsherrarnas administrativa
myndighet skulle överflyttas på kommunalstyrelsen.
Lantkommunerna skulle så mycket som möjligt få behålla den
jord, som de redan brukade, och därför erlägga en årlig
avgift i pengar eller arbete. Kronan skulle med lån hjälpa
kommunerna att inlösa jorden. Husträlar skulle efter två
år bli fullt fria, men utan anspråk på jord. Avvecklingen
skulle ske så, att avgifterna kapitaliserades efter 6 proc.
ränteberäkning. Regeringen skulle genast till godsägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
