Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Nihilismen” och ”gåendet till folket”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hår växa, under det att den kvinnliga ”nihilisten” bar
kortklippt hår, icke sällan i förening med blåa glasögon.
De protesterade mot familjeliv och äganderätt, och många
av dem trodde sig väl i en handvändning kunna omskapa
det eländiga samhället. Det låg naturligtvis något
mycket omoget, nästan barnsligt löjligt i 1860-talets nihilism,
men bakom fanns det i allt fall en brinnande övertygelse
och ett djupt allvarligt uppsåt, som bar blodiga frukter
på 1870-talet. Ehuru de varmt omhuldade materialismen,
voro de i sitt leverne dock alls icke ”materialistiska”, allra
minst epikuréer — fastmer voro de mycket romantiska
idealister av renaste vatten. Och huru hårt de för övrigt
än må bedömas, skall det dock räknas dem till förtjänst,
att de verkligen handlade enligt sina principer, kunde
lida för sin övertygelse, och att de voro redo till vilka
offer som helst för sin ”heliga” sak.
Den ryska nihilismens teoretiske lärofader blev den
talangfulle Dmitrij Ivanovitj Pisarev, som vid 27 års
ålder omkom genom drunkning 1868 efter att flera år ha
suttit fängslad och gjort ett par självmordsförsök. Han
kallas för den ”tänkande realisten” och har utan tvivel
delvis stått modell till Turgenevs Bazarov i ”Fäder och
söner”. Han hatade alla slags ”fördomar” och
ståndsskiljaktigheter, slet banden mellan föräldrar och barn och
ansåg, att den sociala frågan kunde lösas endast av den
intelligente proletären, som ”har det ryska folkets
framtid i sin hand”. Därför måste man studera folklivet —
en maning, som i den ryska litteraturen framkallade de
s. k. narodnikernas realistiska bondeskildringar (Gljeb
Uspenskij m. fl.) Pisarev betvivlade universitetens
och skolornas förmåga att dana bildade människor. Folket
står naturen närmare och ser på den omgivande världen
klarare än vi, därför att dess blick ej har grumlats av
fördomar och falska föreställningar. I sin motvilja mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
