- Project Runeberg -  Från barbari till revolution. Ryska kulturbilder från Rjurik till Alexander III /
183

(1918) [MARC] Author: Alfred Jensen - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Nihilismen” och ”gåendet till folket”

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Efter tre år öppnades det franska fängelsets portar för
den ryske landsflyktingen, och han fick en varaktig stad
i London, som han lämnade först efter den stora ryska
revolutionens utbrott. Där kunde han odelat ägna sig åt
ett politiskt och nationalekonomiskt författarskap, vars
frukter föreligga i de sociologiska studierna om ”Fält,
fabriker och verkstäder”, ”Ömsesidig hjälp mot kampen
för tillvaron” m. fl. Ett år höll han ock i Boston
föreläsningar om rysk litteratur, vilka sedan utkommo i
bokform.

Furst Krapotkin, den biltoge anarkisten, i vilkens ådror
ett ryskt blod flyter, som är ”blåare” än den
Holstein-Gottorpska dynastiens på den romanovska tronen, levde i
London som en anspråkslös, obemedlad privatman, ty,
opraktisk och hjälpsam som han var, har han alltid tänkt
mer på andra än på sig själv. Och huru vetenskapen än
må döma om hans anarkistiska teorier, skall historien
vittna, att furst Krapotkin, vid sidan av Alexander
Herzen, har varit en av de ädlaste och mest bildade ryssar,
som drivits i landsflykt från sitt otacksamma
fädernesland. Sin socialpolitiska framtidstro sammanfattade han
i följande slutord i sina memoarer:

”Nu är jag djupare än någonsin övertygad om, att en
sammanställning av omständigheter i Europa skulle kunna
framkalla en revolution, vida mer genomgripande än 1848
års — icke i den mening, att den blott skulle bliva en
brottning mellan olika partier, utan utgångspunkten för
en djup social omdaning. Jag är också övertygad om,
att det motstånd, som en sådan rörelse plägar möta från
de privilegierade klassernas sida, numer knappt kommer
att få den karaktär av hårdnackad envishet, som i forna
tider har gjort alla revolutioner så våldsamma. För detta
goda resultat äro de ansträngningar icke förspillda, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jaryrev/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free