Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Käjsarmordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en övermänsklig höjd och visar genom sin handling,
att i honom dväljs det ryska folkets högsta andliga kraft,
därför att det bland hela detta folk ej finnes en enda,
som skulle kunna utföra en bragd större än denna. Se
där innehållet av mitt tal, som till min synnerliga ledsnad
blivit uttolkat icke blott avvikande från mina intentioner,
utan till och med i strid däremot. Jag har lyckan att vara
Ers käjserliga majestäts underdånigaste
Vladimir Solovjev.”
Även detta brev lämnades utan avseende. Solovjev
slapp visserligen resa till Kolymsk, men han avsattes från
professuren. Nu kunde han odelat till sin död (1900)
ägna sig åt sitt religionsfilsofiska författarskap, som i sin
ordning burit frukt i Merezkovskijs skrifter.
Dödsdomen avkunnades den 30 mars 1881 — det var
sista gången som en dylik regeringshandling publicerades
i de ryska tidningarna. Inalles blevo sex personer dömda
till galgen: Rysakov, Zjeljabov, Michajlov och Kibaltjitj
samt kvinnorna Sofia Perovskaja och Gesja Helfman.
För den sistnämnda uppsköts dock avrättningen på grund
av hennes ömtåliga hälsotillstånd: hon skulle nämligen
föda till världen ett barn, vars far var den redan häktade
nihilisten Kolotkevitj. Hon tillbragte fem förfärliga
månader i rannsakningshäktets cell under ständig uppsikt
av råa fångsoldater. Efter förlossningen togs barnet
nattetid från henne och fördes till hittebarnshuset — utan
kvitto, utan nummer eller namn. Modern dog kort därpå.
Efter underrättelsen om käjsarmordet hade Sofia
Perovskajas moder skyndat från Krim till Petersburg för att
än en gång få se sin älskade dotter. Från fängelset skrev
Sofia till sin mor följande lugnande avskedsbrev:
”Min dyra, ovärderliga mamma! Jag pinas alltjämt av
tanken, hur du har det. Lugna dig och plåga dig ej för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
