Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den polska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
advokaten och litteraturhistorikern Spasowicz medverkade
i den i Petersburg utgivna veckotidskriften »Kraj»
(1881—1904), och den ansedda tidskriften »Vjestnik
Jevropy», som bland sina medarbetare räknade en Pypin,
hade förstående för polackerna och sökte t. ex. visa med
dokument, att Fredrik II (icke Katarina II) var roten
och upphovet till Polens delning.
Polackerna själva hade ingenting glömt, men väl
lärt sig mycket av olyckan, och efter 1864 begynte en
social omvälvning. Men nu var det ej längre
svärmiska romantiker à la Mickiewicz, som förde Polens
talan, utan handlingens män med självkritik och politisk
ansvarskänsla. Lösen blev demokrati, positivism och,
framför allt, praktiskt, »organiskt» arbete. I spetsen för
denna rörelse gick författaren Swientochowski, som höll
före, att en livskraftig nation kan utveckla sig även
under mycket svåra politiska förhållanden. Man
började till och med invagga sig i förhoppningen, att
Ryssland skulle bliva mindre hårdhänt, när det fann, att
Polen fogade sig i de givna förhållandena.
Men denna naiva tro kom grymt på skam, ty ju
mer lojalt polackerna uppförde sig, dess värre fingo de
känna det ryska övertaget genom ökat tvång i fråga om
språk, skolundervisning, rättskipning o. d. Så länge
Gurko var generalguvernör i Warschau (1883—94), fick
ej ett enda polskt aktiebolag existera, och först under
hans efterträdare greve Sjuvalov (1897—1901) fingo 10
blandade och 29 rent polska aktiebolag koncession. Nu
började det jäsa hos det tålmodiga folket, huvudsakligen
inom arbetarvärlden och bland småborgarna. Det
bildades hemliga föreningar, »Proletaryat» och »Lud
polski»; 1886 fick rörelsen en nationell karaktär genom
grundandet av Liga narodowa 1886, och 1892
konstituerade sig det polska socialistpartiet (känt under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
