Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den polska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolväsen. Och polackerna äro ej blygsamma i sina
krav: samma autonomi gentemot Tyskland och
Österrike-Ungern som Ungern gentemot Österrike.
Vad är det nu, som polackerna innerst önska? Jag
har hört svaret från flera polska kvinnors läppar: Vi
önska blott, att de tre skilda bröderna måtte bli
förenade under samma tak. Men detta svar ger ingen
politisk lösning, och generalguvernören av Warschau,
von Beseler, har nyligen med rätta framhållit, att
politiken är konsten att få det, som kan ernås. Tre politiska
lösningar äro nu tänkbara, naturligtvis under
förutsättning att ryssarna hållas tillbaka. Den första är en
ny uppdelning av Polen mellan Tyskland och Österrike,
men detta skulle väcka ond blod bland polackerna och
göra dem förbittrade mot tyskheten. Ett annat sätt
vore att förvandla Kongresspolen till ett slags
»buffertstat», en tysk »utmark» under centralmakternas militära
kontroll, men därmed vore icke problemet definitivt löst,
utan skulle blott ge uppslag till missnöje, intriger och
agitation, icke minst från rysk sida. Den tredje och
bästa lösningen vore säkerligen att införliva det
nyförvärvade området med Galizien till ett Storpolen under
Habsburgskt hägn, och den idén skulle nog vinna polsk
majoritet. Men Ungern, som nu har övertaget över
Österrike, skall näppeligen tillåta att en tredje
stormakt i Donaumonarkien spränger den gamla dualismen,
varav Ungern har skördat de största fördelarna.
Svårigheten att lösa den polska ekvationen ligger just däri,
att den rör sig med så många obekanta faktorer. Ett
mindre väsentligt hinder ligger ock däri, att Polen har
svårt att göra sin stämma hörd vid diplomaternas gröna
bord under en stundande fredskongress, och det har
nu ingen Czartoryski, såsom fallet var i Wien 1814.
I en av sina polska dikter, varav en strof satts
som motto för detta kapitel, kallade Snoilsky Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
