Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 / 193 (1916) Author: Alfred Jensen Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom Serbien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ihjälfrusna och ihjälhungrade män, kvinnor och barn.
Blott några få kommo fram till Montenegro, där
hungern redan lurade på alla kanter, och nu skulle
montenegrinerna dela sitt sista brödstycke med dem! De
fördes vidare till Skadar (Skutari), varifrån de över Antivari
och Durazzo ville utskeppa sig till Italien, men när de
väl kommit ombord på italienska ångare, vägrade
kaptenerna att ta dem med. Förtvivlade måste de återvända
till Skadar och vänta, tills ’schwaben’ (tysken) kom
och gjorde slut på den värsta nöden.»

Tysk militäridyll i en serbisk by.

Eller läs en utförlig skildring i »Vossische Zeitung»
juldagen 1915! Korrespondenten prisar gästvänligheten
hos serberna, som »äro helt annorlunda än vi hade
föreställt oss». Han frapperades av deras utseende, som
var präglat av skygg melankoli. »Vi mötte också hopar
av flyktingar, som inte gömde sig ängsligt om dagen.
Det var gubbar och unga kvinnor med kläder i trasor
och smutsiga upp till bröstet, halvnakna och blåfrusna.»
På sina ställen avbröts vägens enformighet blott av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>