Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien och det makedoniska problemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Balkans fred vara tryggad en god tid framåt. Men inlåta
de sig på någon äventyrspolitik genom ett förbund med
Turkiet, kan Bulgariens politiska existens komma på
spel.»
I Sofias nyinredda etnografiska museum vid torget,
där ryttarstatyn av kejsar Alexander II, »Bulgariens
befriare», är riktad mot det bulgariska parlamentshuset,
såg jag en fläckig trasa med en klumpig bild av ett
lejon och inskriften: Za sloboda ili smrt (För
frihet eller död). Den förskriver sig från den vanvettiga,
av Pentjo Slavejkov besjungna resningen i Panagjurisjte
år 1876. Över den tiden låg det ändå ett visst
romantiskt skimmer, och den stora kampen uppbars då
verkligen av en stor idé, kristendomens och kulturens kamp
mot islam och barbari, och denna idé har förlänat den
sydslaviska poesien dess säregna karaktär — jag
behöver blott erinra om ragusanaren Gundulitj’ stora
renässansepos »Osman» eller om den montenegrinske
furstbiskop Njegosj’ »Gorski vijenats» — den senare
hjältedikten införlivad med den svenska litteraturen
under titeln »Montenegros ärekrans», men därför
troligen icke känd av den svenska allmänheten...
Huru ha ej tiderna ändrats sedan dess! Nu är det
Tyskland, kulturlandet par excellence, som ingår
förbund med »hundturken» mot nästan hela vår världsdel
och har som allierade de halvasiatiska magyarerna och
bulgarerna. Det ligger något hemskt komiskt i detta
politiska faktum.
Men när jag nu i våras lämnade Sofia, sade mig
en framstående bulgarisk lärd: »Hälsa edra
landsflyktiga serbiska vänner från både levande och döda,
att alla i Bulgarien ej tänka så, som tidningarna nu
skriva och som soldaterna handla.»
Jag bevarar gärna dessa avskedsord i minnet, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
