Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yppersta litteraturforskare, i hela sexton år måste
vänta, innan han fick lof af regeringen att inträda i
den akademi, som enhälligt valt honom? Behöfver
det påminnas om att vetenskapsakademien redan,
på 1870-talet låtit sina bästa språkmän utföra en
öfversättning af bibeln på lillryska, men att den
ännu ej fått censurens nådiga tillstånd att
publiceras? Och så de många »entledigandena» i den lärda
världen! Mycket förklaras visserligen däraf att de
ryska akademisterna hafva årslöner på lifstid och
därför blifva särskildt beroende af regeringen samt
att akademien har till president någon af dessa
många storfurstar, som i regeln kunna bedöma
hästar bättre än människor och studera den franska
vinlistan flitigare än sitt lands bedröfliga historia.
Men därmed är saken icke ursäktad. Den
byråkratiska andan med dess subordination och
lycksökeri har skämt atmosfären i lärosalarna och
hämmat den fria odlingen. Det må vara sannt, att
det är bättre att tänka rätt än fritt, om man nu
verkligen kan påstå sig veta i hvarje fall, hvad det
rätta är. Men på en god del af ryska
bildningsanstalter kunde den inskriften sättas: Här tänkes
hvarken fritt eller rätt!
Den ryska censuren är ett lysande exempel på
huru en absurd byråkratisk anda kan förfäa äfven
den s. k. bildade världen. Icke alla ryska censorer
ha varit okunniga och brutala män — tvärtom, men
äfven de ljusa undantagen ha af slentrian, feghet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
