Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framkallat en hel litteratur i Ryssland, och såväl inom
som utom dess gränser tyckes man i allmänhet ha
varit benägen att i den förra se ett uttryck af
äkttsarisk autokrati, men i den senare en eftergift åt
den moderna tidens konstitutionella idéer. I så fall
skulle de båda proklamationerna motsäga hvarandra.
Men motsägelsen är i själfva verket blott skenbar,
ty skrifvelserna endast komplettera hvarandra och
äro rätt betecknande för den ryska statskonstens
slughet att anslå patriotiska strängar i patriarkalisk
ton och på samma gång dämpa de frisinnades
missnöje genom vissa, mycket sväfvande förespeglingar.
Ty hvad hade Nikolaj II lofvat med sitt reskript?
Jo, ingenting annat än att några obestämda
folkrepresentanter »med Guds hjälp» skola kunna få lof
att säga sin mening i vissa, obestämda
lagstiftningsfrågor. Och bestämmelserna om den nya riksdumans
sammansättning och kompetens hafva ej kommit
detta sväfvande löfte på skam.
Detta tsariska löfte, bekräftadt vid
zemstvo-deputationens frimodiga audiens hos kejsaren, verkade
emellertid som ett urkokadt benstycke, utkastadt åt
svultna hundar. Det liberala Ryssland greps af en
ungdomlig reformifver, med en modern
statsförfattnings hägring i bakgrunden, och Lev Tolstoj junior,
hvars personliga förhållande till kejsaren ej torde
ha bidragit att stärka hans sociala anseende, gaf ju
sin tsariske gynnare det förnumstiga rådet att
tullfritt importera den hederliga svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
