Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gosudaren. Men någon juridisk eller
»grundlagsenlig» rätt hade de icke. Och då regeringsmakten åter
stärktes, befanns sobor obekväm eller öfverflödig,
och till dess patriotiska offervillighet vädjades endast
i finansiella trångmål, oberoende af tsarens
uteslutande beskattningsrätt i öfrigt.
Dessa folkrepresentanter, som ej förnekade
ryssens undersåtliga långmodighet, härdade ut i det
längsta och uttryckte sin glädje att »få tjäna
gosudaren med sina hufvuden.» Men då regeringen
lämnade alla deras böneskrifter obeaktade, uppstod
en resning i Moskva år 1648. »Då folket ser, att
regeringen ej fäster något afseende vid dess
önskningar och behof, har det, bragt ur sitt tålamod,
beslutit att med egna krafter ta i besittning, hvad
man förvägrar det.» Och då timade, hvad som
upprepats år 1905: de förnämes hus plundrades,
och tsarens lif sväfvade i fara för folkets förbittring.
Eftergifter gjordes; tsaren lofvade att vara sina
undersåtars fader, och en sobor utlystes.
Intet nytt under den ryska solen!
Denna sobor vardt en af de sista s. k.
fullständiga; en lagbok (ulozjenie) utarbetades och besvors
af folket, och Lillrysslands införlifvande beslöts (1653).
Inalles hade 17 sådana »riksdagar» sammanträdt.
Den sista kvarlefvan försvann 1698, och den
märklige bonden Pososjkovs plan att rekonstruera zemskij
sobor fann ingen anklang hos tsar Peter. Katarina
II:s lagkommission stannade också vid blotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
