Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 4. Revolution och evolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när man nu nästan dagligen läser om ryska
massmöten, om hetsande tal på kyrkogårdar eller om de
ständiga slitningarna vid Putilov-fabriken och andra
stora etablissement, ehuru deras portar formligt
bevakas af polis och militär, förstår man bäst, hvilken
komedi utspelades, då den beryktade
arbetardeputationen släpptes inom Tsarskoje Selos slottsmurar
för att mottaga gosudarens landsfaderliga förmaningar
och varningar. Offret för denna komedi var icke
arbetaren, utan kejsaren själf.
En verklig omgestaltning i Ryssland torde väl
ej kunna ske, förr än den kompakta bondemassan
satt sig i rörelse och frigjort sig från den andliga
och ekonomiska lifegenskapen genom en duglig
folkskola och en grundlig revision af de agrariska
förhållandena. Men för detta måls ernående skall den
ryske industriarbetaren ha en stor uppgift såsom
den rörliga länken mellan stad och land, och det
är min tro, att den ryska socialdemokratien kan
hafva en särskild mission att fylla, enär den s. k
intelligensen — d. v. s. den liberalt sinnade
medelklassen — hittills befunnits vara för fåtalig, för
splittrad och energilös att ensam kunna bryta hornen
af absolutismens tjur.
Jag tror ock, att socialdemokratien såsom
samhällsteori skall finna en särskildt fet jordmån i
Rysslands svarta jord på grund af slavens
abstrakt-idealistiska läggning och hans gamla orediga
drömmerier om den chimära miren, d. v. s. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
