Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 6. Turgenevs minne och Dostojevskis skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Turgenevs halfl panteistiska och fatalistiska
världsåskådning; Dostojevskij sade rent ut, att romanen
»Rök» borde brännas på bål för dess »antislaviska,
fosterlandslösa tendens», och andra påstodo, att
Turgenev ej kände sina landsmän tillräckligt och
att han vantrifdes i Ryssland.
Det förra är delvis sannt, ty Turgenev betraktade
Ryssland på afstånd och idealiserade omedvetet med
konstnärens syn på tingen. Men aldrig trifdes han
så bra som hemma på Spasskoje, som han nästan
hvarje sommar plägade besöka, och om han ändå
föredrog att vistas i frivillig landsflykt på fransk
och tysk mark, berodde detta dels på
ekonomisk-litterära hänsyn, dels på den svärmiska
hängifvenheten för konstnärinnan Viardot, på hvars villa i
Bougival vid Seine han ock drog sin sista suck (den
3 sept. 1883). Men hvilken rysk författare har
skarpare brutit stafven öfver den hållningslösa
kosmopolitismen hos en del ryssar än Turgenev i sina
romaner? Hvilken ryss i Paris intresserade sig mer
för sina landsmän än han? Och om en författare
bäst visar sin patriotism genom vården af
modersmålet och känslan för dess skönhet, står Turgenev
för visso i det allra första ledet.
Det må vara sannt, att han såsom stilist
näppeligen kan mäta sig i genialisk kraft med sådana
prosatörer som Gogolj eller Lev Tolstoj. Han hade
icke Gogoljs djärfva bildrikedom eller
språkbildningstalang; han uppnår icke Dostojevskij i exalterad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>