Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 8. »Barfotingarnas värld»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
individuella rättigheter och att sätta våld mot våld.
Han är väl Rysslands främste Dichter der That, den
dådkraftigaste skalden, likasom hans eget lif varit en
enda kedja af lidanden, strider, motgångar och slutlig
framgång.
Att kalla Gorkij för det »fjärde ståndets» skald
är näppeligen riktigt, ty han har alls intet att skaffa
med den socialdemokratiska partibildningen eller
med marxismen, och han prisar hvarken bonden eller
den vanlige arbetaren på några andra samhällsklassers
bekostnad. Han kan icke ens kallas en rysk
folklifsskildrare i vanlig mening, ty därtill äro hans figurer
»från samhällets botten» alltför exklusiva eller ensidigt
konstruerade. Och Gorkis värld af »barfotingar»
(bosiaki) och »fördettingar» (byvsjye ljudi) är i och
för sig intet öfverraskande. Dessa samhällets
olycksbarn voro kända i den ryska litteraturen allt ifrån
Gogoljs, Nekrasovs och Dostojevskis dagar, och efter
lifegenskapens upphäfvande blef det genom
slavjanofilernas intresse för Rysslands fornminnen nästan
en modesak att studera bondelifvet. Men dessa
skildringar — alltifrån Grigorovitj’ bynovell »Anton
olycksfågeln» (1848) — voro antingen etnografiskt
orienterande eller ledo af tendensiösa eller
sentimentala öfverdrifter. Folknovellisten Levitov t. ex. var för
litet konstnär och för starkt idealiserande, och en af
Rysslands främste bondeskildrare i vitter form, den år
1902 aflidne Gljeb Uspenskij, skingrade visserligen den
sentimentala idealismen om det ryska lifvet på landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
