Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 9. Rysk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och rörande, än löjeväckande och harmlöst. Och
denna genre blir aldrig pjunkigt sentimental eller
sipp, som så ofta varit fallet med den nordtyska —
därtill är det ryska lynnet för äkta naivt och blicken
för skarp. Bogdanov-Bjelskis »Söndagsskola» eller
»Hufvudräkning» ger oss en hel kulturbild af den
ryska folkundervisningen; Nevrevs »Frieri» och
»Testamentets öppnande» bjuder ett helt perspektiv
öfver samhällsskicket i Ryssland för några årtionden
sedan och Rjepins »Den deporterades hemkomst» eller
Jarosjenkos († 1898) »Öfverallt lif» (fångar i en
järnvägsvagn matande dufvor genom gallren)
innehåller ett stycke rysk historia, mer gripande än
många dramer eller romaner.
Samma reella förtjänster synas mig tillkomma
den ryska historiemålningen, som fått fritt spelrum
i teckningen af äldre århundraden, särskildt Ivan
den grufliges tid, med dess gripande motiv.
Mjasojedovs bild af bönder, som nattetid i smyg höra på
uppläsandet af emancipationsediktet af 1861,
upprullar en karaktäristisk tafla af det ryska
bondeståndets kulturella ståndpunkt. Surikovs målningar
af Mensjikov i fängelset och af den kätterska
bojarfrun Morozova verka lika mycket genom sin historiska
psykologi som genom den mäktiga formen och breda
kompositionen, och Ges »Peter och Aleksej» lämnar
en förträfflig karaktäristik af fader och son i det
stora brytningsmomentet.
Men priset på detta område tages väl ändå af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
