- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
26

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2

DAGBOK UNDER SOMMAREN l8l2.

lig höjd. Han hade den godheten att undersöka en bit
af öfverste aminoffs sten för att finna, om den var cystic
oxide, hvilken han för kort sedan upptäckt, eller
urinsyra20; och detta gick så till, att på en glasremsa af i
tums bredd och 4 tums längd lade han en liten bit af
stenen, stor som hufvudet af en drottningnål, därpå släppte
han en droppe salpetersyra och upphettade det öfver lågan
af en lampa till torrhet, hvarvid massan blef röd. Stenen
var alltså urinsyra. Han skänkte mig ett stort stycke af
en sten, innehållande cystic oxide, hvilken present var så
mycket mer att värdera, som där ännu icke blifvit funna
mer än trenne konkretioner af denna matière. Därefter
visade han mig, huru man finner nickel i järn på ett lätt
sätt. Han drog ett drag med en helt liten fil på ett
nickelhaltigt nativt järn, ett enda tag; spånen, som afföllo,

voro knappt perceptibla. Dessa lade

han nu på sin glasskifva, släppte 2
droppar salpetersyra på, upplöste järnet
öfver lampan och torkade in det till
en röd massa. Nu tilldröp han en stor
droppe ammoniak, upphettade
blandningen och lät droppen sedan sakta
flyta ned på sidan af oxiden. Då
tillsatte han en droppe blodlut, och om
ett ögonblick var massan mjölkad af
blåsyrad nickel. — Ett annat icke
mindre märkvärdigt försök, som han
viste mig, var att med ett enda
galvaniskt par frambringa ignition. En skräddarfingerborg
af koppar var hoptryckt till denna form cd. Midt uti
satt med lack eller oledande kitt fästad en zinkskifva a.
Zinken kommunicerade med kopparen genom en liten
bit platinalöf, bragt till den yttersta möjliga tunnhet
och fästadt å båda metallerna; b är en kommunikatör
från zinkskifvan, som med lack är skild från den
uppstående ff] e ar det lilla platinalöfvet. Då denna lilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free