- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
90

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

RESAN TILL ENGLAND l8l8.

Vi styrde nu SW och hunno, innan vi gingo till sängs,
till grannskapet af Lowestofts fyrbåk. Vinden stillnade,
det blef lugnt, och vi vaknade åter i samma grannskap.
På torsdagsförmiddagen fingo vi åter vind, men så nära
full motvind som möjligt. Skeppet loverade långs åt kusten
och kunde gå landet sä nära, att vi ganska tydligt urskilde
föremålen i land, såsom människor, hästar o. d. Hafvet
var uppfylldt af skepp af alla former och storlekar, hvilka
med ganska få undantag styrde samma kosa som vi.
Paketbåten seglade om dem alla, och på sex till åtta
timmar hände det flera gånger i öppna sjön, att vi fått ett
skepp i sikte, upphunnit det och åter förlorat det. Vi
passerade flera städer, såsom Aldeborough, Orford o. fl.
Vid den senare går en smal vik snedt in i landet, så att
den för en svensk mils längd skiljes från hafvet endast
genom en smal landtunga, kallad Orford ness. Denna
omständighet gaf oss ett slags spektakel. Vi sågo båtar och
små skepp segla upp på land och fortfara att segla i landet
lika friskt som på sjön. Vi gjorde på däck en ganska
angenäm middagsmåltid, under det vi på landsidan passerade
Orford och hade dess tätt bebodda grannskap under ögonen
samt på sjösidan omgåfvos af hundradetals seglande skepp.
Känslan af vår verkligen rätt angenäma belägenhet
uppfriskades af gref LöWENHJELMS sauternervin och underhölls
ännu ytterligare af det säkra föreseendet af snar ankomst
till Harwich. Så långt vi följde kusten af England,
onsdagsaftonen och hela torsdagen, fanns den befästad med
ett slags breda, men ej mycket höga, runda torn, som ofta
på mindre afstånd än en half svensk fjärdedels mil följde
på hvarandra. Man sade oss, att dessa torn kallades
martelli-towers. Jag vet ej, om jag skrifver det rätt, och vi
kunde ej erfara orsaken till namnet.6* Man sade oss, att
några af dessa torn i bombfria hvalf kunna rymma ända
till 2,000 man, och de syntes vara ämnade att på taket
bestyckas. Kl. omkring 7 ankommo vi till inloppet af
Harwich, som försvaras af en liten fästning, kallad Lang-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free