- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
178

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i S 2

uppehållet i paris.

porfyrlik genom en mängd inblandade förstenade snäckor.
På insidan är han beklädd med kakel hos de förnäma,
och genom skorstenen gå järnrör, hvari luft upphettas och
ledes ut i rummet ett stycke högre upp. Dessa kallas
bouches de chaleur och göra ungefär så mycket som en
pinne i h—e. Numera finnes i rummen blott en enda
plats, nämligen trakten omkring spiseln. Den första
höflighet värdinnan säger en inkommande är: »Approchez-vous
du feu, monsieur.» Här sitter man nu i en halfcirkel
omkring. I spiseln ligga några ofantliga knosar af bok- eller
almved, som brinna endast i de kanter, där de ligga
tillsamman, med ganska liten låga och till det mesta bara
glödande såsom fnöske. Hvarannan timme kommer en
lakej in och lägger på en ny. Ehuru således nu brasan
är den allmänna medelpunkten, dit allas uppmärksamhet
sträfvar, så händer ej sällan, att herrar ställa sig
framför den, delande rocken baktill, och pratande steka sin
bakre fjärdedel, under det resten af sällskapet åtnöjer sig
med den del af brasans strålar, som passerar emellan
herrarnes ben. Jag är säker om, att damerna ibland skulle
eftertaga herrarnes mod, om det ej ofta händt, att elden
kommit i deras kläder, hvilket vanligen plägar kosta dem
lifvet och hvaraf exempel inträffat, äfven sedan jag kommit
till Paris.

Jag är hittills ej bekant i många hus, då jag
undantager mina kollegers, hvilka ej lefva annat än inom sig
och därtill sällan se flera på en gång. Det är där jag haft
allra roligast. På det sättet har jag tillbragt ganska
angenäma aftnar hos Gay-Lussac, Thénard, Arago,
Biot och Laugier. De större hus jag haft tillfälle att
vara i, äro madame Rumfords (lavoisiers änka, som
kallar sig madame la comtesse Lavoisier-Rumford),
Cu-viers och Rougemonts. Madame Rumford lefver på
en ganska stor fot, ger konsert hvar fjortonde dag och
har stor cercle två gånger i veckan. Hennes bekantskaper
äro en blandning af lärda och de förnämaste, ministrarne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free