Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maj—juni 1819.
191
men lågan kommuniceras ej bakåt. Jag har här låtit göra
mig ett Newmans blåsrör och hoppas kunna visa försöken
därmed i lektionerna utan all fara.
Jag var i går i en magnetisk cirkel hos Robert (från
Stockholm) och såg hvarjehanda hokus pokus med animala
magnetismen. Åtskilligt tillställdt exprès för att skratta
åt men också ganska mycket på skarpa allvaret. En
fransman, engagerad i ett publikt verk och innehafvande
en ansedd plats, magnetiserade sin hustru, en ung och
ganska täck spanska. Hon somnade och blef clairvoyante.
I detta tillstånd sades hon hafva den talangen att spela
écarté så, att ingen kan vinna på henne; nu ville hon icke.
Hennes man satte en viss point d’honneur i att för gref
löwenhjelm och mig verifiera hvad han sagt, men frun
deklarerade med tämligen bittra termer, att hon ej ville;
slutligen fick han det sä långt, att hon begynte spela men
spelte illa, och hon kastade snart ifrån sig korten och bad
mannen väcka sig. Det stack icke otydligt mannens
egenkärlek, som ännu en halftimme illfänades att få henne att
spela; men hon höll ut. Därpå följde ett handgrepp, som
på mig hade en högst obehaglig verkan. På hennes
enträgna begäran väckte han henne, men i detsamma hon
öppnade ögonen för att vakna och reste sig upp, söfde
han henne, under det han ett par gånger sade dormez.
Hennes synbara bemödande att hålla sig vaken, det
missnöje eller snarare den förargelse hon uttryckte öfver sin
mans förhållande det ögonblick hon ännu var halfvaken,
hade något helvetiskt; omsider sjönk hon baklänges och
sof. Han äflades ännu en halftimme med henne, men hon
var högst uppbragt. Nu väckte han henne på allvar. Hon
hade i första ögonblicket svårt att stå, emedan ena foten
sof, men hon var glad och munter utan tecken till någon
återstod af missnöje eller medvetenhet af hvad som
före-lupit. Var det komedi, så speltes den förträffligt men
hade säkert spelats annorlunda i slikt fall, och var det
verklighet, så var det ett vedervärdigt sätt att leka med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
