Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO AUGUSTI.
321
honom våra kort. Lampadius är en glad och i umgänget
behaglig man. Han är så lik apotekaren Magdelo till
ansikte, röst och åtbörder, att han därpå kan af en obekant
igenkännas. Han pratade med oss en stund och gaf oss
adresser för att se samlingarna och grufvan. Han
underrättade oss, att professor Pfaff från Kiel var här. Redan
lifmedikus jäger i Stuttgart hade sagt oss, att han vid
detta lag borde vara här. Vi sökte Pfaff i
middagsstunden men funno honom ej hemma. Han uppsökte oss
i stället kl. V2 2, då vi öfverenskommo att tillsamman bese
grufvan Beschert-Glück följande dag. Pfaff är en glad
och god man, inom ett par ögonblick voro vi intimt
bekanta. För några år sedan stodo vi i brefväxling.201 Sedan
Pfaff gått, kom hr köhler, som har inseende öfver
mineralkabinettet och hvilken vi äfven pä förmiddagen
förgäfves sökt. Han erböd oss att, när vi ville, se Wernerska
samlingen och föreslog oss att med Pfaff i eftermiddag
se den geognostiska samlingen. Vi uppsökte Pfaff, som
hos Köhlers svärfar, pastor Fischer, besåg en liten
mineralsamling; jag pratade en stund med Fischer, som
var en instruerad och ovanligt behaglig man, hvarefter vi
begåfvo oss till bergakademiens hus, där vi emottogos af
bergskommissionsrådet KüHN, som har den geognostiska
samlingen under sin vård. Det var rätt roligt att se och
höra de äkta Wernerska indelningar och benämningar af
fossilier. Jag erfor nu, att vi i Sverige ej hafva gneis eller
att denna bergart där är ganska sällsam, att således allt
hvad vi sedan öfverdirektören Schwartz’ plumpa och
oförtjänta ovett emot hisinger i recensionen af dess
mineralogiska geografi öfver Sverige ansett för gneis i den
tanke, att schwartz förstod detta ämne, egentligen i
Wernerska geognosien är granit och att således Hisinger
i sina uppgifter alldeles icke felat, då han kallat bergarten
i våra svenska berg granit.202 Det roade mig att se bland
flötstrapparterna, att större delen voro urgamla
vulkanprodukter, kallade ömsom eisenthon, wacke, graustein,
B erzelitis, Reseanteckningar. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
