- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
346

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 26

RESAN I TYSKLAND 1819.

koffertar ej innehöllo annat än kläder, hvilket vi genast
efterkommo. Därefter meddelade han oss ett skriftligt
betyg, att han visiterat oss och befunnit våra kappsäckar
endast innehålla klädespersedlar; detta intyg heter
accis-pass och gäller sedan för visitation på hela vägen. Vi
föresatte oss att resa hela natten, helst det var skönt
månljust. I Herzberg lät man oss taga tre hästar, emedan
två personer i Preussen måste taga mer än två hästar;
orsaken ligger däri, att man ännu ej hunnit göra några
vägar, hvilket också i anseende till jordmånens sandighet
här skulle blifva dyrare än i andra länder, och preussiska
regeringen tycker mer om att kosta sina inkomster på en
stor armé och dyra exerciser än på en lätt kommunikation
emellan undersåtarne. Hela den återstående vägen var så
godt som obanad. I skogen sökte vi oss fram emellan
tallarna och på fälten långs åt åker- eller ängsrenar. Vägen
bestod endast af spår, som på sina ställen bredvid
hvarandra intogo 40 till 50 famnars bredd. De tre sista hållen
fingo vi fyra hästar för vagnen, oaktadt vi ej betalte mer
än de tre. Den goda och vänliga ton, som hos södra
Tysklands invånare på ett så utmärkt sätt intog oss,
försvann på preussiska gränsen; med slättbovägar fingo vi
också slättboinvånare, och vi undrade ej mer på det
universalhat det öfriga Tyskland har till preussarne, ty vi
kände en viss disposition att dela det, ehuru vi å en annan
sida måste göra dem den rättvisa att tillstå, det ingen
bemötte oss på något sätt ohöfligt; men afståndet mellan
vänlighet och ohöflighet är också stort. — Vi anlände till
Berlin kl. 6 och intogo på Hotel de Russie, där vi blefvo
illa logerade.

Den 4 september. Vi begåfvo oss kl. kring 10 till
legationssekreteraren, kammarjunkaren Maule, som
emottog oss med mycken vänlighet och lämnade åtskilliga bref,
hvilka redan någon tid väntat oss här. Vi hade ämnat
äfven besöka ministern baron Taube, men som vi erforo,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free