Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR.
383
hos hvilken Berzelius flera år synes hafva bott, och
ombesörjde därvid äfven dennes uppassning. När Berzelius under
sin vistelse i Paris mot slutet af 1818 utnämndes till
Vetenskapsakademiens sekreterare och följaktligen erhöll fri bostad i
akademiens hus, uppdrog han åt sin vän Palmstedt att städja
Anna i hans tjänst och att med hennes bistånd ombesörja
flyttningen af hans tillhörigheter. Han omtalar henne vid detta
tillfälle i följande ordalag: »Anna, som nu tjänar hos Gallins,
har passat mig upp snart i tio år; hon är den bästa piga jag
vet, hon är ordentlig, ärlig, rask och ful, egenskaper som alla
böra finnas hos en ungkarls piga.» I den dubbla egenskapen
af hushållerska och laboratoriibiträde kvarstannade Anna
sedermera hos Berzelius ända till hans giftermål 1835. Hon
omtalas denna tid vanligen under namnet Anna Blank, hvilket
utan tvifvel sammanhänger därmed, att hennes ofvan omtalade
syster ingått giftermål med en sprutlagare F. Blank. I detta
äktenskap föddes — i förbigående sagdt — sonen Fredrik
Vilhelm, den sedermera af Berzelius i synnerligen
berömmande ordalag omtalade konservatorn vid Riksmuseum, Bengt
Fries’ skicklige och nitiske medhjälpare vid det zoologiska
museets nydaning. — Anna öfverlefde länge sin husbonde och
synes på sin ålderdom hafva åtnjutit något understöd af vissa
bland dennes lärjungar. De sista åren af sin lefnad bodde
hon i huset nr 25 Saltmätaregatan, Adolf Fredriks församling,
och lifnärde sig torftigt med att »mala gryn», enligt hvad det
berättas. Hon afled den 27 juni 1871.
100. Detta mineral — numera vanligen benämndt
fluo-cerit — hade kort förut upptäckts vid den af Berzelius och
J. G. Gahn 1814—1816 företagna mineralogiska
undersökningen af den bekanta kvartsskärpningen vid Finbo nära Falun,
hvarefter det analyserades af Berzelius och af honom beskrefs
i Afhandlingar i fysik, kemi etc. V, s. 56 (1818).
i o i. Pasch vikarierade under Berzelii frånvaro för
ordinarie adjunkten vid Karolinska institutet N. G. Sefström, som
då skötte Berzelii tjänst.
I Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm mineralogiska
samlingar finnes under n:r 7554 en stuff manganit försedd med
en af Berzelius egenhändigt skrifven etikett så lydande:
»Man-ganoxidhydrat från Undenäs. Pasch». Stuffen bär på ena sidan
tydliga spår att ha blifvit afsågad på längden och är således
uppenbarligen identisk med den i brefvet omtalade. I sitt svar
anför Palmstedt också mycket riktigt, att han icke kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
