Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR.
385
ralogie». Den bär följande tillägnan: »A monsieur Réné-Juste
Haüy, dont le génie a élevé la minéralogie au rang des
sci-ences.»
108. Denna afhandling, som öfversattes af d’Ohsson,
utkom 1819 under titeln »Essai sur la théorie des proportions
chimiques» etc. hos samme förläggare som den franska
upplagan af »mineralsystemet» och är tillägnad Berthollet.
Jfr Själfbiogr. s. 75, 199.
109. Möjligen afses här dåvarande öfverstelöjtnanten i
arméen Gustaf Fredrik Åkerhjelm (f. 1776, d. 1853) och
hans maka i första ^giftet Helena Charlotta af Ugglas
(f. 1786, d. 1828). Å. var vid denna tidpunkt »direktör för
K. M:ts hofkapell och spektakler» och torde alltså hafva varit
bosatt i Stockholm. Blef sedermera generaltulldirektör (1827)
och statsråd (1831).
110. Detta arbete, hvars titel rätteligen är »De 1’industrie
frangoise par M. le comte Chaptal», utkom i Paris 1819.
Det utgör närmast hvad man nu skulle kalla en
teknisk-statistisk handbok, men innehåller därjämte en redogörelse för
Frankrikes jordbruk och näringslagstiftning.
in. Rothoff, som åren 1809 och 1810 arbetade hos
Berzelius, hade därvid under dennes ledning utfört den analys
af »koboltoxid» (numera benämnd »koboltoxidul»), hvilken
Berzelius sedermera lade till grund för sin beräkning af kobolts
atomvikt. Analysen var i själfva verket så noggrann, att dess
resultat endast på andra decimalen skiljer sig från de värden,
som beräknas ur nu gällande atomvikter för kobolt och syre.
Denna Rothoffs undersökning synes icke hafva blifvit särskildt
offentliggjord. Jfr Berzelius, Lärbok i kemien, II (1812), s. 297
och III (1818), s. 122.
112. Om ursprunget till denna skämtsamma beteckning
upplyser följande ställe ur ett bref från Palmstedt till
Berzelius af den 21 dec. 1818: »Pasch samt jag nyttja nu ett af
Sefström inventeradt ord att almrotha sig (s’almrother), då
man bär sig fumligt åt, hvarom likväl ordspråkets patron ej
har någon aning.» På Almroths otymplighet hänsyftar
Berzelius äfven i det följande, t. ex. s. 247.
113. Enligt öfverenskommelse skrefvo Berzelius och
Palmstedt hvarandra till i regel hvar tredje vecka.
B erzelius, Reseanteckningar. 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
